Helt lamslagen....

Den 27 juli 2010 kommer alltid att kommas ihåg som en sorgens dag. Strax efter klockan två miste en mycket nära och kär vän och hans äldsta dotter livet i en bilkrasch. Den yngre dottern klarade sig som ett under med ben och armbrott som fysiska skador. De psykiska blir helt klart tuffare. När något sådant händer så kommer många frågor och tankar. Om det finns en gud vart var han då? Det är så orättvist. Jag kan inte fatta detta hemska riktigt ännu. Hela vår by är helt lamslagen. Jag tänker mycket på de anhöriga. Hur ska de orka? Det är när något sånt händer som det är så viktigt att vi stöttar varandra. Tillåter alla att sörja på sitt sätt.

Jimmie du var så snäll och god. Ställde alltid upp när du kunde. Det var du som stöttade och gav goda råd i svåra stunder. Du kommer alltid att ha en hedersplats i mitt hjärta. Saknar dig så fruktansvärt mycket. R.I.P min vän.

Otilia jag kommer aldrig att glömma ditt härliga skratt. Det var så smittsamt att jag nu när jag tänker på det faktiskt kan le lite mellan tårarna. Tänker på alla gånger du var med i stallet. Tänk när du gav Ronja ett tips när hennes stöniga shettis Ninni inte ville gå framåt. Ja ser framför mig hur du säger -Ja kom igen nu! Sov i ro min lilla ängel.

Nu till lite roligare saker. Idag fick Therese och lilla barnbarnet Ellen lämna sjukhuset.Måste vara härligt för hela familjen Kaldal-Lundgren som från och med nu består av tre personer att få landa på hemmaplan. Nu ser jag fram emot att de kommer och hälsar på mormor. Gissa om jag ska promenera med vagnen och vara stolt som en drottning.

På hästfronten har det inte hänt så mycket just nu. Det är ju sånt evinnerligt regnande. Det är snart flytväst som gäller om man ska längre än till postlådan.

Praktiken flyter på. Är mycket intressant och lärorikt. Han kan kan så himla mycket vår käre Zoltan. Helt otroligt att han vet så mycket. Visst känner jag av stressen även om det inte är så att det är djurbesök upp över öronen. Det är jag som tycker att jag inte kan/vet hur jag ska göra. Den där känslan att jag inte duger smyger sig på tyvärr men det går ändå förvånande bra. Det är tack vare att Zoltan är så bra som handledare.

Nu ska jag ta med mig en stoooor Marabou frukt och mandel och sjunka ner i TV-soffan. Ha det gött alla bloggvänner!

En liten prinsessa.....

Igår var jag till Norge och hälsade på mitt lilla barnbarn. Gissa om hon är den vackraste lilla flickan på jorden. Åhhh va stolt och glad jag är. Nu förstår jag hur det är att bli mormor. Det är ofattbart, underbart och sagolikt. Lilla Ellen Otilie Kaldal är som en liten prinsessa. Tur att Suzanne hade en del prematurkläder som Ellen fått låna. Allt annat har blivit jättestort.

Min mamma var med så vi passade på att ta en bild på fyra generationer. Nu ska jag ta mig lite lunch. Ha det gött mina bloggvänner!

MORMOR......

Äntligen är väntan över. Klockan 00.40 i natt föddes lilla Ellen Otilie Kaldal. Hon vägde 2430 gram och var hela 44 centimeter lång. När Therese ringde vid 19-tiden och sa att vattnet hade gått så tänkte jag äntligen, nu blir jag nog mormor inom ett dygn. Det gick snabbare än jag trodde fast visst kändes det som en evighet. Ni kan tro att jag blev lycklig när Therese ringde i natt och berättade. I morgon åker vi till Norge och beskådar underverket. Åhhh.. kan knappt fatta att det är sant. Jag har blivit Mormor!

Vår lilla kattunge Knorr har varit borta några dar så vi trodde det värsta. Finns ju massor av faror för en sån liten ulltuss. Dröm om min förvåning när han satt i stallgången i morse. Full av bus och jätteglad när jag serverade mat. Skönt att det inte hade hänt honom något eller att han blivit rovdjursmat.

Jag ska försöka ta lite bilder på Ellen så klart men även på djuren och min husrenovering. Det kommer jag lovar. Nu ska jag ge mig ut och göra nåt nyttigt. Ha det gött!

Vill bli mormor NU.....

Hej svejs igen! Nu borde det inte stå på föränn jag är mormor. Therese har varit inlagd på Ahus universitetssjukhus (Norge) en dryg vecka nu. Hon har begynnande havandeskapsförgiftning. Igår satte de igång förlossningen. Metoden som de använde var helt ny för mig. En kateter med en ballong på fördes in i livmodern. Där fylldes ballongen med koksalt. Denna får sitta max 36 timmar. Syftet är att livmoderstappen ska mjukas upp och att värkarbetet ska dra igång. Tyvärr hade den inte önskad effekt utan trillade ut i går kväll. I morse fick hon börja med värkstimulerande tabletter. Har inte känt något speciellt av det heller. Nu får vi se hur det fortskrider. Får hoppas att det hela startar snart.

På hästfronten är det lite stilla just nu. Suzanne och jag var ute på en tur i söndags. När vi ridit en bit upptäckte vi att Mio tappat en sko. Vi kollade hela vägen hem om vi kunde se nån sko men inte heller. När vi kom hem gick vi en sväng i hagen och kollade. Dröm om min förvåning när jag hittade den i leran vid deras "övergångställe" vid bäcken. På tisdag kommer Calle och slår på den tillbaka. Ska bli gött så jag kan rida igen. Han är lite ömfotad på grusvägen utan skor.

Nu börjar det hända saker i mitt hus igen. ÄNTLIGEN! Ska försöka ta lite bilder och lägga ut. I morgon ska jag köpa panel till väggar och tak. Kanske kan bli inflyttning innan hösten i alla fall.

Nu ska jag krypa ihop i soffan med lite godis och kolla på dumburken. Nästa gång jag skriver får vi hoppas att jag kan tituleras MORMOR ANNICA :-) Tjingeling!

Uppdatering....

Det blir inte så mycket bloggande för mig nu som ni kanske märkt. Varför vet jag inte riktigt men jag ska skärpa mig :-)

Denna vecka är jag ensam hemma. Ahti och Ronja har åkt till Strömstad på semester. Ganska skönt fast det är ju lite ovant också.

Jag har börjat gå hos en dietist för att få hjälp med min vikt. Nu är jag inte som alla andra som ni kanske märkt. Jag vill gå UPP i vikt. Gissa om det är svårt. Det är fanimej nästan omöjligt. Jag försöker äta minst 3-4 ggr/dag. Har även fått näringsdryck utskriven. Tar en om dagen. De är jättegoda. Har med kaffe och skogsbärssmak. MUMS! På fredag ska jag till dietisten igen. Får se vad vågen visar då. Sista jag var där vägde jag 43 kilo till mina 162 cm över marken. Det är på tok för lite!

Jag har även börjat hos en jobbcoach. Ska försöka komma fram till vad jag ska bli när jag blir stor :-) Har gjort en slags test för att se vad som skulle passa mig. Det visade bl.a. biblioteksassistent. Det kan nog vara nåt. Får se om jag kan få arbetspröva på bibblan i Hagfors. Ska även på utredning för att se om jag har ADHD eller nåt annat. Som sagt jag är inte som alla andra jag. Hehehe!!

Husrenoveringen går väl så där. Jag hoppas att semestern gör Ahti gott så han kommer igång med hammaren igen. Ska försöka städa upp lite runt huset nu under veckan. Får se om jag kan sätta lite fart på min granne Göran och hans motorsåg. Har en del ved som ska kapas.

Att jag har världens underbaraste häst vet nu ju redan, men nu har han stigit ytterligare i graderna. Från prins till KUNG! Var på clinic för Rolf i torsdags. Mio gick verkligen som en kung. Han gjorde skänkelvikning i galopp och till och med ett jättefint galoppombyte. Han är sagolik min Mio.

Igår gjorde jag och Maria i ordning hagen nedanför mitt hus. Det var blött, varmt och knott så in i helsike. Skönt ändå att få det gjort. Tack för hjälpen Maria! Gissa om hästarna var glada med gräs ända till magen. Så i morse ringde Andreas och sa att kusarna var ute på vift. När jag kom upp till stallet så spatserade de runt på Andreas infart till huset. Det var bara att ta grimman på Mio så följde Freyr med till hagen. De är allt supersnälla våra kusar Suzanne! Det är onekligen lite myska varför de går ur just den hagen. Det var lika förra året. Och på precis samma ställe. Visst är det konstigt!

Nu ska jag hoppa in i dusch och sen resa till stora staden Hagfors. Ha det gött alla och njut av den svenska sommare! Tjingeling..